Att göra innan jag dör
Löpa ett marathon.
//J
Alive but not living
Kanske är det för att det har bott en bebis här hela helgen eller kanske är det för att det inte har varit plusgrader på två månader eller kanske är det för att den här jävla skitvintern aldrig tar slut med sitt mörker och elände eller kanske är det för att jag gick upp alldeles för tidigt imorse eller kanske är det för att jag bara har suttit på mitt feta arsle hela dan utan att gå ut och röra på mig eller åtminstone gymma som jag tänkte, men jag är så sjuhelvetes jävla trött och jag minns inte hur länge jag har varit såhär trött, om jag har varit det i flera veckor eller om det kom i helgen eller idag, men vad jag vet är att jag är alldeles för trött för att läsa era bloggar och om jag mot förmodan skulle försöka mig på att skriva något vettigt så skulle det bli skit (jag vet för jag har försökt tre gånger och allt hamnade i utkast) och ni skulle tröttna på att läsa vad jag skriver och tröttna på mig och på den här bloggen så jag tänker inte skriva något förrän jag är pigg igen för det är bäst för alla och vad som är bäst för alla bestämmer jag. Alltid jag.
//J
//J
Snuvad
För ett tag sen blev jag medlem på Shortcut. Siten är ett svenskt karriärsnätverk där folk kan utbyta erfarenheter, få tips om hur man beter sig på intervjuer, bjudas in till mingelkvällar och just nätverka. Nu står det ju rätt klart från början att det är en storstadsgrej det där. Att jag bjuds in på mingelkvällar i Falun är ganska ovanligt (det har aldrig hänt).
Men när jag loggade in nyss såg jag att jag hade fått ett meddelande (jmfr facebooks inkorg). Pulsen steg genast. Var det någon som ville mingla med mig? Ville någon anlita något av mina företag? Ville någon bli min kompis? Eller var det rent av så att någon ville nätverka med lilla mig? Med svettiga fingrar öppnade jag meddelandet:
Hello,
My name is Miss. samanta E****** from ivory coast in west Africa presently residing
in Dakar senegal. I was impressed when i saw your profile at(www.shortcut.nu) and will like to
establish friendship with you. In addition,i will like you to reply me through
my private e mail box(samantae******@yahoo.com) so that i will give you my picture
and more about me,but remember that distance,age and colour dose not matter,
what matters is the true love and understanding.
Thanks waiting to hear from you soonest.
Miss Samanta.
//////////////////////////////////// //////////////////////////////////// //////////////////////////////////
Hej,
Mitt namn är Miss Samanta E****** från Elfenbenskusten i Västafrika för närvarande bosatt
Dakar i Senegal. Jag blev imponerad när jag såg din profil på (www.shortcut.nu) och kommer att vilja
etablera vänskap med dig. Dessutom kommer jag vilja att ni svara mig genom
min privata e-post låda (samantae******@yahoo.com) så att jag kommer att ge er min bild
och mer om mig, men kom ihåg att avstånd, ålder och färg dosen ingen roll,
Det viktigaste är sann kärlek och förståelse.
Tack väntar på att höra från dig snarast.
Miss Samanta.
Elfebenskustenbrevet är tydligen det nya Nigeriabrevet. Fan.
//J
Men när jag loggade in nyss såg jag att jag hade fått ett meddelande (jmfr facebooks inkorg). Pulsen steg genast. Var det någon som ville mingla med mig? Ville någon anlita något av mina företag? Ville någon bli min kompis? Eller var det rent av så att någon ville nätverka med lilla mig? Med svettiga fingrar öppnade jag meddelandet:
Hello,
My name is Miss. samanta E****** from ivory coast in west Africa presently residing
in Dakar senegal. I was impressed when i saw your profile at(www.shortcut.nu) and will like to
establish friendship with you. In addition,i will like you to reply me through
my private e mail box(samantae******@yahoo.com) so that i will give you my picture
and more about me,but remember that distance,age and colour dose not matter,
what matters is the true love and understanding.
Thanks waiting to hear from you soonest.
Miss Samanta.
//////////////////////////////////// //////////////////////////////////// //////////////////////////////////
Hej,
Mitt namn är Miss Samanta E****** från Elfenbenskusten i Västafrika för närvarande bosatt
Dakar i Senegal. Jag blev imponerad när jag såg din profil på (www.shortcut.nu) och kommer att vilja
etablera vänskap med dig. Dessutom kommer jag vilja att ni svara mig genom
min privata e-post låda (samantae******@yahoo.com) så att jag kommer att ge er min bild
och mer om mig, men kom ihåg att avstånd, ålder och färg dosen ingen roll,
Det viktigaste är sann kärlek och förståelse.
Tack väntar på att höra från dig snarast.
Miss Samanta.
Elfebenskustenbrevet är tydligen det nya Nigeriabrevet. Fan.
//J
Nyförvärv
Idag har det stuvats om rätt rejält i portföljen. Trots att jag inte direkt är diversifierad känner jag mig ändå rätt hedgad, oavsett vad som händer i vår. Igår åkte Ratos ut ur portföljen och idag ersattes det innehavet med två nya.
10.050 kronor i 50 Ratos-aktier med en direktavkastning på 4,5% eller runt 450 kronor har bytts ut mot 8.600 kronor i 15 Veolia-aktier och 40 WWE-aktier med en direktavkastning på dryga 6% eller över 500 kronor. Dessutom har jag fått nästan 1500 emellan som jag ska testa en hemmasnickrad tradingteknik på.
Veolia är kanske för de flesta svennar känt som företaget som körde tunnelbanan i Stockholm för några år sen. Faktum är att företaget är världsledande inom miljö, och dess fyra divisioner Vatten, Avfallshantering, Energi och Transport omsatte över 36 miljarder ojrå under 2008. Direktavkastningen ligger på strax under 5% och kombinerat med plåtstarka siffror tror jag på en mycket ljus framtid för Veolia.
WWE står för World Wrestling Entertainment och det handlar precis om vad ni tror det handlar om. Företaget har fyra divisioner: WWE Live and Televised Entertainment, Consumer Products, Digital Media, WWE Studios och Sales and Sponsorship. Koncepten Raw, SmackDown och ECW sänds tillsammans i över 145 länder. Man har en otrolig penetration i USA och ett Beta-värde på 0.71. Tillsammans med en direktavkastning på nära 9% är WWE en stabil kassako, och lär fortsätta vara det så länge det finns amerikaner. Gladiatorspel behövs ju som bekant för att distrahera pöbeln från de hårda tiderna...
En rolig fotnot är att WWE faktiskt inte gick att handla på Avanza förra året. Jag mailade och frågade varför, och de svarade med att lägga in den i listorna. Där har vi bra kundservice!
Kommentarer från aktierävarna?
//J
10.050 kronor i 50 Ratos-aktier med en direktavkastning på 4,5% eller runt 450 kronor har bytts ut mot 8.600 kronor i 15 Veolia-aktier och 40 WWE-aktier med en direktavkastning på dryga 6% eller över 500 kronor. Dessutom har jag fått nästan 1500 emellan som jag ska testa en hemmasnickrad tradingteknik på.
Veolia är kanske för de flesta svennar känt som företaget som körde tunnelbanan i Stockholm för några år sen. Faktum är att företaget är världsledande inom miljö, och dess fyra divisioner Vatten, Avfallshantering, Energi och Transport omsatte över 36 miljarder ojrå under 2008. Direktavkastningen ligger på strax under 5% och kombinerat med plåtstarka siffror tror jag på en mycket ljus framtid för Veolia.
WWE står för World Wrestling Entertainment och det handlar precis om vad ni tror det handlar om. Företaget har fyra divisioner: WWE Live and Televised Entertainment, Consumer Products, Digital Media, WWE Studios och Sales and Sponsorship. Koncepten Raw, SmackDown och ECW sänds tillsammans i över 145 länder. Man har en otrolig penetration i USA och ett Beta-värde på 0.71. Tillsammans med en direktavkastning på nära 9% är WWE en stabil kassako, och lär fortsätta vara det så länge det finns amerikaner. Gladiatorspel behövs ju som bekant för att distrahera pöbeln från de hårda tiderna...
En rolig fotnot är att WWE faktiskt inte gick att handla på Avanza förra året. Jag mailade och frågade varför, och de svarade med att lägga in den i listorna. Där har vi bra kundservice!
Kommentarer från aktierävarna?
//J
Inte för att skryta men...
VG i både Försäljnings- förhandlings- och dialogkonst och Marknadsföring I. Take that all you playa haters at CSN.
//J
//J
Ratos ratade
Jag vill först och främst be om ursäkt för rubriksättningen. Ibland går jag för långt, jag vet. Hursom, imorse sålde jag hela mitt innehav i Ratos. Det var mitt näst största innehav och det största börsnoterade, så visst föregicks beslutet av en hel del grubbel. Skälen till att jag sålde är några stycken.
För det första tror jag på en nedgång under våren. Min gissning är att de flesta bolag förmodligen kommer att presentera starka rapporter (åtminstone jämfört med i fjol), men då det mesta redan är inprisat lär det inte bli någon rusning. De mest positiva analytikerna spår en årstillväxt på runt 6%. Det man måste komma ihåg är att det gäller börsen i sin helhet, och medan en del företag fortfarande har potential uppåt, lär många sjunka.
För det andra tror jag inte att aktien har så mycket utrymme att röra sig uppåt på. Ser man till historiken är Ratos relativt nära tidigare toppnoteringar, men har en rätt rejäl fallhöjd ifall det går nedåt igen.
För det tredje så har jag haft aktien i min utdelningsportfölj, vilket innebär att jag köpte den för den fina direktavkastningen. Nu när kursen har stigit har den relativa direktavkastningen givetvis sjunkit (jag vet att den är oförändrad sett till inköpspriset), och jag tycker helt enkelt att det finns bättre alternativ. Med en värdeökning på dryga 29% är jag också nöjd med utvecklingen.
Nu tänker jag avvakta ett tag och se åt vilket håll marknaden rör sig. Förhoppnings då nedåt nu så jag kan plocka upp något billigt. Jag utesluter inte heller att jag på sikt swingar mig in i Ratos igen och får lite gratisaktier lagom till utdelningen.
//J
För det första tror jag på en nedgång under våren. Min gissning är att de flesta bolag förmodligen kommer att presentera starka rapporter (åtminstone jämfört med i fjol), men då det mesta redan är inprisat lär det inte bli någon rusning. De mest positiva analytikerna spår en årstillväxt på runt 6%. Det man måste komma ihåg är att det gäller börsen i sin helhet, och medan en del företag fortfarande har potential uppåt, lär många sjunka.
För det andra tror jag inte att aktien har så mycket utrymme att röra sig uppåt på. Ser man till historiken är Ratos relativt nära tidigare toppnoteringar, men har en rätt rejäl fallhöjd ifall det går nedåt igen.
För det tredje så har jag haft aktien i min utdelningsportfölj, vilket innebär att jag köpte den för den fina direktavkastningen. Nu när kursen har stigit har den relativa direktavkastningen givetvis sjunkit (jag vet att den är oförändrad sett till inköpspriset), och jag tycker helt enkelt att det finns bättre alternativ. Med en värdeökning på dryga 29% är jag också nöjd med utvecklingen.
Nu tänker jag avvakta ett tag och se åt vilket håll marknaden rör sig. Förhoppnings då nedåt nu så jag kan plocka upp något billigt. Jag utesluter inte heller att jag på sikt swingar mig in i Ratos igen och får lite gratisaktier lagom till utdelningen.
//J
Att läsa mellan bokstäverna
Skulle skriva ett mail till en kund idag och förklara vad vi på företaget sysslar med. Istället för att skriva
"Vi är inga dyra rekryteringskonsulter, och själva rekryteringsprocessen ligger fortfarande i dina händer."
skrev jag
"Vi är dyra rekryteringskonsulter, och själva rekryteringsprocessen ligger fortfarande i dina händer."
Man kan ju säga såhär va dårå, att budskapet gick ju inte direkt fram.
//J
"Vi är inga dyra rekryteringskonsulter, och själva rekryteringsprocessen ligger fortfarande i dina händer."
skrev jag
"Vi är dyra rekryteringskonsulter, och själva rekryteringsprocessen ligger fortfarande i dina händer."
Man kan ju säga såhär va dårå, att budskapet gick ju inte direkt fram.
//J
Hhhh
Dalarnas Tidningar har, på nyhetssidan, publicerat nyheten att Leksands kommun har fått ett skräpmail. Samtidigt verkar man rata vårt pressmeddelande. Ibland undrar man ju.
//J
//J
Led there be light
Om jag bad att få låna 113,50 kronor av dig, under förutsättningen att jag skulle behöva låna 10 kronor till av dig nästa år, men därefter betala dig 110 kronor varje år fram till 2028, skulle du ge mig pengarna? Varje normal människa svarar ja, oavsett hur man räknar är det en bra affär. Det fina är att du faktiskt kan göra en så bra affär, och förmodligen tio till, genom att låna ut pengarna till dig själv.
Som alla vet håller EU på och fasar ut den gamla glödlampan. Problemet ligger förstås i att lågenergilamporna som nu hivas in som ersättning inte är särskilt bra alls. Dessutom innehåller de aerosolt kvicksilver och även om inte mängderna är så stora så är ju inte kvicksilver direkt nyttigt. Mängden freon i varje enskilt kylskåp på 70-talet var ju inte heller särskilt stor. Läs här också när vi ändå håller på.
Men oavsett om man bor i villa eller lägenhet så är belysningen en av de största konsumenterna av hushållsel i hemmet. Att spara in kilowattimmar där gör skillnad. Därför är det prima skinka att LED-lampan har börjat nå ut. Den är grym. Ex:
År 1
En vanlig glödlampa (40W) håller 1000 timmar och kostar 12 kronor. Den är tänd sex timmar om dagen, dvs 2190 timmar per år. Total kostnad för glödlampor är 36 kronor, men eftersom vi bara har använt 190 timmar av den tredje lampans potentiella 1000 så kan man säga att kostnaden för material är 26,50 kronor.
Elkostnaden just nu ligger kring 120 öre/kWh om man väljer rörligt pris. Det rörliga priset är ju dock just rörligt, och under sommarmånaderna sjunker det oftast en del. Jag räknar med ett snittpris på en spänn jämnt så blir alla glada.
Den vanliga glödlampan förbrukar 40watt x 2190h = 87600 wattimmar eller 87,6 kWh. Eftersom elpriset låg på en krona blir den totala kostnaden för den vanliga glödlampan 87,60 + 36 = 123,60, men eftersom vi har 0,73 glödlampa kvar blir den reella kostnaden 87,60 + 26,50 = 114 kronor.
En LED-lampa (3,6W, motsvarar glödlampan) håller 40.000 timmar och kostar 229 kronor. Vi har den tänd lika ofta som glödlampan, dvs 2190 timmar per år. Total kostnad för glödlampan är 229 kronor, men eftersom vi bara använt 2190 timmar av dess 40.000 timmar långa potentiella livslängd, kan man säga att kostnaden för material är 12,50 kronor.
LED-lampan förbrukar 3,6watt x 2190h = 7884 wattimmar eller 7,9 kWh. Med ett elpris på en krona blir den totala kostnaden 7,90 + 229 = 237 kronor, medan den reella kostnaden endast blir 7,90 + 12,50 = 20,50 kronor.
År 2 kommer vi att behöva köpa två glödlampor, och när elen kostar som den gör landar totalkostnaden på 12 x 2 + 87,60 = 111,60. Totalkostnaden för LED-lampan landar på 7,90 kronor. Total kostnad för glödlampan över de närmsta två åren blir alltså 123,60 + 111,60 = 235 kronor, medan total kostnad för LED-lampan över två år blir 237 + 7,90 = 245 kronor. Tio kronors skillnad.
År tre har förstås LED-lampan betalat tillbaka investeringen med råge. Från år tre kostar nämligen glödlampan i snitt 117,50 (beroende på hur många man behöver köpa), medan LED-lampan inte ens kostar åtta kronor. År 18 får man förstås göra en ny beräkning när LED-lampan är slut, men min gissning är att priserna har kommit ner rätt rejält då. De 113,50 jag skrev i början var 237 (total kostnad LED) - 123,60 (total kostnad glödlampa).
Om någon nu trots tjacktoalettsljuset och den ibland skeva kvalitén vill jämföra lågenergilampan med LED-lampan så kan jag säga att det över 18 år kommer att skilja en femma i totalkostnad (se nedan). LED är alltså inte så dyrt som det utger sig för att vara.
En lågenergilampa (7 W, motsvarar 40 W) håller 10.000 timmar och kostar 22,50 kronor. Det betyder att man kommer att vara tvungen att köpa fyra lampor under 18 år, om man har samma förutsättningar som i exemplet ovan. Total kostnad för material blir alltså 90 kronor.
7 x 2190 = 15,33 kWh = 15,33 kronor/år
På 18 år blir totalkostnaden för lampor plus el 90 + 15,33 x 18 = 366 kronor
Total kostnad för LED-lampan över 18 år är 229 + 7,90 x 18 = 371 kronor
Jag vet inte hur ni känner, men jag är rätt övertygad om att lågenergilampan kommer att vara för belysning vad minidiscen var för musiken: en kortlivad, annorlunda och ganska störig parentes som dog ut innan den blev stor. Att byta ut alla lampor man har hemma mot svindyra LED är kanske inte det roligaste, men man kan ju börja med att byta i lamporna som står tända nästan hela dagen. Skillnaden borde märkas direkt.
//J
Som alla vet håller EU på och fasar ut den gamla glödlampan. Problemet ligger förstås i att lågenergilamporna som nu hivas in som ersättning inte är särskilt bra alls. Dessutom innehåller de aerosolt kvicksilver och även om inte mängderna är så stora så är ju inte kvicksilver direkt nyttigt. Mängden freon i varje enskilt kylskåp på 70-talet var ju inte heller särskilt stor. Läs här också när vi ändå håller på.
Men oavsett om man bor i villa eller lägenhet så är belysningen en av de största konsumenterna av hushållsel i hemmet. Att spara in kilowattimmar där gör skillnad. Därför är det prima skinka att LED-lampan har börjat nå ut. Den är grym. Ex:
År 1
En vanlig glödlampa (40W) håller 1000 timmar och kostar 12 kronor. Den är tänd sex timmar om dagen, dvs 2190 timmar per år. Total kostnad för glödlampor är 36 kronor, men eftersom vi bara har använt 190 timmar av den tredje lampans potentiella 1000 så kan man säga att kostnaden för material är 26,50 kronor.
Elkostnaden just nu ligger kring 120 öre/kWh om man väljer rörligt pris. Det rörliga priset är ju dock just rörligt, och under sommarmånaderna sjunker det oftast en del. Jag räknar med ett snittpris på en spänn jämnt så blir alla glada.
Den vanliga glödlampan förbrukar 40watt x 2190h = 87600 wattimmar eller 87,6 kWh. Eftersom elpriset låg på en krona blir den totala kostnaden för den vanliga glödlampan 87,60 + 36 = 123,60, men eftersom vi har 0,73 glödlampa kvar blir den reella kostnaden 87,60 + 26,50 = 114 kronor.
En LED-lampa (3,6W, motsvarar glödlampan) håller 40.000 timmar och kostar 229 kronor. Vi har den tänd lika ofta som glödlampan, dvs 2190 timmar per år. Total kostnad för glödlampan är 229 kronor, men eftersom vi bara använt 2190 timmar av dess 40.000 timmar långa potentiella livslängd, kan man säga att kostnaden för material är 12,50 kronor.
LED-lampan förbrukar 3,6watt x 2190h = 7884 wattimmar eller 7,9 kWh. Med ett elpris på en krona blir den totala kostnaden 7,90 + 229 = 237 kronor, medan den reella kostnaden endast blir 7,90 + 12,50 = 20,50 kronor.
År 2 kommer vi att behöva köpa två glödlampor, och när elen kostar som den gör landar totalkostnaden på 12 x 2 + 87,60 = 111,60. Totalkostnaden för LED-lampan landar på 7,90 kronor. Total kostnad för glödlampan över de närmsta två åren blir alltså 123,60 + 111,60 = 235 kronor, medan total kostnad för LED-lampan över två år blir 237 + 7,90 = 245 kronor. Tio kronors skillnad.
År tre har förstås LED-lampan betalat tillbaka investeringen med råge. Från år tre kostar nämligen glödlampan i snitt 117,50 (beroende på hur många man behöver köpa), medan LED-lampan inte ens kostar åtta kronor. År 18 får man förstås göra en ny beräkning när LED-lampan är slut, men min gissning är att priserna har kommit ner rätt rejält då. De 113,50 jag skrev i början var 237 (total kostnad LED) - 123,60 (total kostnad glödlampa).
Om någon nu trots tjacktoalettsljuset och den ibland skeva kvalitén vill jämföra lågenergilampan med LED-lampan så kan jag säga att det över 18 år kommer att skilja en femma i totalkostnad (se nedan). LED är alltså inte så dyrt som det utger sig för att vara.
En lågenergilampa (7 W, motsvarar 40 W) håller 10.000 timmar och kostar 22,50 kronor. Det betyder att man kommer att vara tvungen att köpa fyra lampor under 18 år, om man har samma förutsättningar som i exemplet ovan. Total kostnad för material blir alltså 90 kronor.
7 x 2190 = 15,33 kWh = 15,33 kronor/år
På 18 år blir totalkostnaden för lampor plus el 90 + 15,33 x 18 = 366 kronor
Total kostnad för LED-lampan över 18 år är 229 + 7,90 x 18 = 371 kronor
Jag vet inte hur ni känner, men jag är rätt övertygad om att lågenergilampan kommer att vara för belysning vad minidiscen var för musiken: en kortlivad, annorlunda och ganska störig parentes som dog ut innan den blev stor. Att byta ut alla lampor man har hemma mot svindyra LED är kanske inte det roligaste, men man kan ju börja med att byta i lamporna som står tända nästan hela dagen. Skillnaden borde märkas direkt.
//J
Köpläge i vete?
Mycket talar för vete just nu. USDA har i en rapport gått ut med att den amerikanska totalskörden av vete för 2009 kan bli den minsta på 18 år, medan nya rekord har slagits för både sojabönor och majs. Det finns förvisso skeptiker till rapporten som ifrågasätter USDAs optimism kring skördarna, men de motsätter sig inte siffrorna för vete. Ändå har priset följt med de andra grödorna ner. Historiskt ligger det fortfarande relativt högt (se graf), men med tanke på befolkningstillväxten de senaste 30 åren tycker jag att prisökningen är motiverad.
Råvaror handlar ju till mycket stor del om tillgång och efterfrågan. Förenklat är det så att när det finns för mycket av en råvara så sjunker priset på den. Det gör att bönderna börjar odla något annat som är mer lönsamt. Varför odla vete när man kan få det dubbla för majs? Efter några år är det knappt några som odlar vete längre vilket gör att priset återigen stiger, eftersom det alltid finns en efterfrågan. Eftersom vi dessutom hela tiden blir fler och fler betyder det att vårt matbehov ständigt ökar. Detta ger tillväxt i efterfrågan på marknaden.
Igår slutnoterades vetet i 499,25 cent/bushel och bröt därmed igenom det tekniska motståndet vid $5.10 för leveranser i mars (för majleveranser ligger man fortfarande något över 510). Nästa motstånd ligger vid 470 cent och efter det är det fritt fall ner till 300. Om man nu litar på TA. Personligen tror jag att TA är bra för att pricka mycket kortsiktiga toppar och bottnar, och den kan nog ibland ge indikation på bra köp- respektive säljlägen. Långsiktiga trender ger jag dock inte så mycket för.
Skörden i USA är viktig. Trots att landet bara producerar 10% av världens vete så är det den största exportören, och en dålig skörd kan ha stora effekter på handeln och därmed priset, då det finns långt fler importörer än exportörer av vete. Bönderna i USA vill inte odla vete längre, och tillsammans med dåliga skördar pressar det ner produktionen. Dock inte sagt att inte till exempel ryska bönder vill producera till de låga priserna.
Jag tror därför att vi kommer att få se en långsiktig uppgång i vete, eventuellt tillsammans med en viss skiftning av exportandelar från USA till f.d. Sovjetstater. Långsiktigt är det därför köpläge. Frågan är bara exakt när man ska gå in. Den tekniska analysen är därför viktig: även om man köper för att hålla upp till två år (vilket man nog bör vara beredd att göra om man vill köpa vete just nu), så är det dumt att köpa vid 480 när det kan falla ner till 300. Den som är köpsugen bör därför hålla ett riktigt nära öga på handeln de närmsta veckorna.
//J
Råvaror handlar ju till mycket stor del om tillgång och efterfrågan. Förenklat är det så att när det finns för mycket av en råvara så sjunker priset på den. Det gör att bönderna börjar odla något annat som är mer lönsamt. Varför odla vete när man kan få det dubbla för majs? Efter några år är det knappt några som odlar vete längre vilket gör att priset återigen stiger, eftersom det alltid finns en efterfrågan. Eftersom vi dessutom hela tiden blir fler och fler betyder det att vårt matbehov ständigt ökar. Detta ger tillväxt i efterfrågan på marknaden.
Igår slutnoterades vetet i 499,25 cent/bushel och bröt därmed igenom det tekniska motståndet vid $5.10 för leveranser i mars (för majleveranser ligger man fortfarande något över 510). Nästa motstånd ligger vid 470 cent och efter det är det fritt fall ner till 300. Om man nu litar på TA. Personligen tror jag att TA är bra för att pricka mycket kortsiktiga toppar och bottnar, och den kan nog ibland ge indikation på bra köp- respektive säljlägen. Långsiktiga trender ger jag dock inte så mycket för.
Skörden i USA är viktig. Trots att landet bara producerar 10% av världens vete så är det den största exportören, och en dålig skörd kan ha stora effekter på handeln och därmed priset, då det finns långt fler importörer än exportörer av vete. Bönderna i USA vill inte odla vete längre, och tillsammans med dåliga skördar pressar det ner produktionen. Dock inte sagt att inte till exempel ryska bönder vill producera till de låga priserna.
Jag tror därför att vi kommer att få se en långsiktig uppgång i vete, eventuellt tillsammans med en viss skiftning av exportandelar från USA till f.d. Sovjetstater. Långsiktigt är det därför köpläge. Frågan är bara exakt när man ska gå in. Den tekniska analysen är därför viktig: även om man köper för att hålla upp till två år (vilket man nog bör vara beredd att göra om man vill köpa vete just nu), så är det dumt att köpa vid 480 när det kan falla ner till 300. Den som är köpsugen bör därför hålla ett riktigt nära öga på handeln de närmsta veckorna.
//J
Klicka
Tillägg: Alla är som vanligt ansvariga för sina egna investeringar. Jag ansvarar inte för konsekvenserna av investeringsbeslut som har fattats efter att ha läst den här bloggen. Vete handlas enklast med certifikaten OEV VETE ABN (valutaskyddat) och OEC VETE ABN (inte valutaskyddat).
Love thy neighbour
Tikeli tika tikeliii tika! Amanshumote kamata re bana! Assojante kata! A ishibanta kanekaja! Anoshe met u tepe! Mekanshe menjaante inni dere! Nukonue jalele aa njanej bajne!
Grannarna ovanför bråkar, och det här är vad jag hör. Deras röster är som diamantborrar som tränger sig ner i betongen och in i mina öron där de river upp mentala sår som aldrig aldrig aldrig någonsin kommer att läka. I smyg hoppas jag att de ska göra slut och flytta härifrån, men det säger jag inte till nån för sånt får man inte hoppas.
//J
Grannarna ovanför bråkar, och det här är vad jag hör. Deras röster är som diamantborrar som tränger sig ner i betongen och in i mina öron där de river upp mentala sår som aldrig aldrig aldrig någonsin kommer att läka. I smyg hoppas jag att de ska göra slut och flytta härifrån, men det säger jag inte till nån för sånt får man inte hoppas.
//J
Ner med huvudet och upp med arslet
För exakt en vecka sedan var inte direkt världen solsken och ostbågar. Tentaångesten låg utbredd som en blöt och ganska illaluktande filt över verkligheten: om jag inte klarade den skulle jag inte kvalificera mig för något studiestöd. Det var överhuvudtaget inte ens säkert att jag skulle få pluggat vidare, efter att det hade blivit massa strul med min anmälan för vårterminen.
Företag nr 1 hängde på en skör tråd efter att jag fått nej av kommunen och blivit tvungen att vända mig till den om möjligt ännu mer byråkratiska Länsstyrelsen för tillstånd. Dessutom hade jag just fått veta att R nere i Skåne inte ville hyra grejorna längre än till januari, och att jag därför återigen skulle behöva hiva in pengar från studiestödet till återbetalning av lånet.
Företag nr 2 var långt ifrån klart, våra rutiner var luddiga och en massa saker väntade på att bestämmas och färdigställas.
Jag befann mig, kort och gott, i en liten svacka.
Idag är förutsättningarna lite annorlunda. Tentan klarades med bravur, något som också gav mig självförtroendet åter pluggmässigt efter en tung höst. Jag har också fått försäkrat för mig att jag kommer att komma in på kurserna eftersom jag är programstudent. Nu är det väl kanske inte de sexigaste kurserna jag någonsin kommer att läsa, men det får gå ändå och alltid lär man sig nåt.
Företag nr 1 är numera räddat. För en timme sedan var jag nere på kommun och fick beskedet att jag får arrendera en liten bit mark precis utanför stan. Jag har bara sett det på karta och bild, men jag är som sagt inte knusslig. Äntligen går det att börja marknadsföra Battleground på riktigt, efter ett drygt halvår i limbo.
Företag nr 2 har premiär idag, jag sitter för fullt och hittar företag att kontakta och efter ett långt möte igår har vi nu plåtkoll på all infrastruktur och alla rutiner.
Allt löser sig. Och om det inte löser sig så ordnar det sig tamejfan.
//J
Företag nr 1 hängde på en skör tråd efter att jag fått nej av kommunen och blivit tvungen att vända mig till den om möjligt ännu mer byråkratiska Länsstyrelsen för tillstånd. Dessutom hade jag just fått veta att R nere i Skåne inte ville hyra grejorna längre än till januari, och att jag därför återigen skulle behöva hiva in pengar från studiestödet till återbetalning av lånet.
Företag nr 2 var långt ifrån klart, våra rutiner var luddiga och en massa saker väntade på att bestämmas och färdigställas.
Jag befann mig, kort och gott, i en liten svacka.
Idag är förutsättningarna lite annorlunda. Tentan klarades med bravur, något som också gav mig självförtroendet åter pluggmässigt efter en tung höst. Jag har också fått försäkrat för mig att jag kommer att komma in på kurserna eftersom jag är programstudent. Nu är det väl kanske inte de sexigaste kurserna jag någonsin kommer att läsa, men det får gå ändå och alltid lär man sig nåt.
Företag nr 1 är numera räddat. För en timme sedan var jag nere på kommun och fick beskedet att jag får arrendera en liten bit mark precis utanför stan. Jag har bara sett det på karta och bild, men jag är som sagt inte knusslig. Äntligen går det att börja marknadsföra Battleground på riktigt, efter ett drygt halvår i limbo.
Företag nr 2 har premiär idag, jag sitter för fullt och hittar företag att kontakta och efter ett långt möte igår har vi nu plåtkoll på all infrastruktur och alla rutiner.
Allt löser sig. Och om det inte löser sig så ordnar det sig tamejfan.
//J
Mörk framtid för Haiti
Haiti är ett av länderna på den karibiska ön Hispanola. Det andra landet är turistparadiset Dominikanska Republiken. Medan Dominikanska till stor del har lyckats bygga en fungerande och välmående nation, mycket tack vare turismen, är Haiti långt ifrån samma status.
Landet har egentligen aldrig fungerat, fram till början av 1800-talet lydde man under Frankrike, och efter det har den ena diktaturen avlöst den andra. 1996 hölls de första demokratiska valen, men landet har ändå plågats av våld, överbefolkning och laglöshet. Dessutom är landet känt i internationella sammanhang för sitt ohållbara skogsbruk skövling av regnskog.
Landet är en sk failed state, och räknas som det tolfte minst fungerande landet i världen. Förmodligen bidrar det tyvärr till att öka de negativa effekterna av jordbävningen man nu har drabbats av.
Jag säger inte att jag är emot den tsunami (ursäkta ordvalet) av bistånd som nu sköljer över landet. Självklart är det bra att mänskligheten visar sin solidaritet och hjälper till att rädda och hjälpa människor som redan innan de fick ett hus över sig hade det otroligt svårt. Och naturligtvis är det en enorm tragedi att en sån här katastrof drabbar ett av världens fattigaste länder.
Jag vet att det knappast är Winnie Tillins fel att hennes land är fubar. Och det är nog inte Maria Felicias fel heller. Men som helhet är inte landet utan skuld. FN har haft fredsbevarande styrkor på plats i flera år, risken för upplopp beräknas nu vara stor, och ungdomar kutar runt på gatorna med machetes.
Hur många gånger har ett land kommit på fötter igen bara för att man bombar det med mat och förnödenheter? Är Sudan en välfärdsstat? Somalia? Jag är absolut för den här akuta katastrofhjälpen, men vad är det som säger att Haiti kommer att lära sig fiska, bara för att världen ger dem massa fisk? Tyvärr inte mycket. Vi är duktiga på att göra rätt saker, när vi kanske egentligen borde försöka göra saker rätt.
Och visst är det en katastrof vi bevittnar. 200000 människor kan ha dött i skalvet. Men runt om i världen är över 1000000000 människor undernärda, deras liv är i fara. Varför hör vi inget om dem?
//J
Tillägg: Det jag delvis försöker säga, sägs mycket bättre här. Tackar Hamburgskan för tipset.
Landet har egentligen aldrig fungerat, fram till början av 1800-talet lydde man under Frankrike, och efter det har den ena diktaturen avlöst den andra. 1996 hölls de första demokratiska valen, men landet har ändå plågats av våld, överbefolkning och laglöshet. Dessutom är landet känt i internationella sammanhang för sitt ohållbara skogsbruk skövling av regnskog.
Landet är en sk failed state, och räknas som det tolfte minst fungerande landet i världen. Förmodligen bidrar det tyvärr till att öka de negativa effekterna av jordbävningen man nu har drabbats av.
Jag säger inte att jag är emot den tsunami (ursäkta ordvalet) av bistånd som nu sköljer över landet. Självklart är det bra att mänskligheten visar sin solidaritet och hjälper till att rädda och hjälpa människor som redan innan de fick ett hus över sig hade det otroligt svårt. Och naturligtvis är det en enorm tragedi att en sån här katastrof drabbar ett av världens fattigaste länder.
Jag vet att det knappast är Winnie Tillins fel att hennes land är fubar. Och det är nog inte Maria Felicias fel heller. Men som helhet är inte landet utan skuld. FN har haft fredsbevarande styrkor på plats i flera år, risken för upplopp beräknas nu vara stor, och ungdomar kutar runt på gatorna med machetes.
Hur många gånger har ett land kommit på fötter igen bara för att man bombar det med mat och förnödenheter? Är Sudan en välfärdsstat? Somalia? Jag är absolut för den här akuta katastrofhjälpen, men vad är det som säger att Haiti kommer att lära sig fiska, bara för att världen ger dem massa fisk? Tyvärr inte mycket. Vi är duktiga på att göra rätt saker, när vi kanske egentligen borde försöka göra saker rätt.
Och visst är det en katastrof vi bevittnar. 200000 människor kan ha dött i skalvet. Men runt om i världen är över 1000000000 människor undernärda, deras liv är i fara. Varför hör vi inget om dem?
//J
Tillägg: Det jag delvis försöker säga, sägs mycket bättre här. Tackar Hamburgskan för tipset.
Gissningsvis en Jet-mack
Surfade just in på DN.se och höll på att sätta fredagspilsnern i vrångstrupen.
Den spontana tanken var ju att Bin Laden verkar ha nedgraderat sina mål något. Och det kan man ju förstå, säkerheten på flygplatserna är ju galen numera. Enklare då att bomba en mack i Göteborg, det fattar ju vem som helst. (Sen fattade jag också att det var två olika artiklar.)
//J
Den spontana tanken var ju att Bin Laden verkar ha nedgraderat sina mål något. Och det kan man ju förstå, säkerheten på flygplatserna är ju galen numera. Enklare då att bomba en mack i Göteborg, det fattar ju vem som helst. (Sen fattade jag också att det var två olika artiklar.)
//J
Heta råvaror
Jag har nog nämnt det några gånger tidigare, men jag är en sucker för råvaror och fysisk handel. På något sätt känns det konstgjort att äga papper i ett företag, papper man aldrig har sett. Dessa papper man aldrig har sett går upp och ner i värde flera gånger per dag, och ofta kan det bero på något så simpelt och ovidkommande som att företaget har fått en köprek i någon finanstidning på morgonkulan. Genast flyttar Svensson in sina besparingar i bolaget, och kursen pressas upp på ren spekulation. (Jag skulle faktiskt tro att man kan få en riktigt fin tillväxt bara på att läsa Affärsvärlden på morgonen, sitta vid knappen klockan nio och sälja vid två på eftermiddagen.)
Det känns oäkta. Aktier tycker jag ska handla om ägande, jag vill ha känslan av att jag verkligen äger en del i ett företag jag tycker om och tror på. Jag vill äga andelar i ett företag för att företagets fundamenta är bra och starka, inte för att jag tycker att aktien är undervärderad och jag vill swingtrada till mig några tusenlappar.
Missförstå mig rätt. En stor del av min portfölj består förvisso av aktier, och jag ser inget principiellt fel i att day- eller swingtrada alls. Tvärtom, det är en fundamental del av aktiehandel att kursen kan manipuleras, och ni som är så skickliga att ni kan se eller till och med förutse såna händelser har min fulla respekt. Problemet är väl egentligen att jag är förbannat dålig på sånt.
Annat är det med råvaror. Även om vissa ibland hävdar att råvarupriserna manipuleras av spekulanter, och detta kan ibland vara sant på kort sikt, så handlar det om fundamenta. Utbud och efterfrågan, de två mest grundläggande faktorerna för prissättning är kungar i råvarornas värld. En kall vinter i Florida och Israel ger färre apelsiner och ett högre pris på apelsinjuice. Regn i Kenya ger mer te än vad som efterfrågas, och priset sjunker. Affärslogik 101.
Jag skulle kunna komma med många fler exempel, men jag tror att poängen går fram. Att handla med råvaror är att gå tillbaka till basics, där ens egna konsekvensanalys och förmåga att se samband på världsmarknaden är avgörande för att lyckas. Råvaror följer visserligen generella trender, precis som aktiemarknaden. Normalt är de till exempel helt ute i kylan sålänge aktiemarknaden är bullish, och vice versa. Men fakta kvarstår, råvaror är grunden till vår ekonomi, och sålänge det finns en efterfrågan behöver det finnas ett utbud. Förhållandet mellan dessa avgör priset.
Nu är ju råvaruhandel, om än något simplare än aktiehandel i grunden, jävligt knepigt. Istället för att läsa p/e-tal, direktavkastning och resultat behöver man ha koll på mängder av reella omvärldsfaktorer såsom klimat, efterfrågan, demografi, trender väder, produktion osv. Knepigt.
Har därför börjat läsa Jim Rogers bok Hot Commodities (recension kommer) och lär fortsätta utbilda mig inom området. Jag går inte ifrån min investeringsstrategi det minsta, och kommer att ha kvar en stor andel utdelningsaktier. Men om över en tredjedel av min portfölj ska bestå av råvaror, kan det ju vara läge att bli intresserad och påläst.
//J
Det känns oäkta. Aktier tycker jag ska handla om ägande, jag vill ha känslan av att jag verkligen äger en del i ett företag jag tycker om och tror på. Jag vill äga andelar i ett företag för att företagets fundamenta är bra och starka, inte för att jag tycker att aktien är undervärderad och jag vill swingtrada till mig några tusenlappar.
Missförstå mig rätt. En stor del av min portfölj består förvisso av aktier, och jag ser inget principiellt fel i att day- eller swingtrada alls. Tvärtom, det är en fundamental del av aktiehandel att kursen kan manipuleras, och ni som är så skickliga att ni kan se eller till och med förutse såna händelser har min fulla respekt. Problemet är väl egentligen att jag är förbannat dålig på sånt.
Annat är det med råvaror. Även om vissa ibland hävdar att råvarupriserna manipuleras av spekulanter, och detta kan ibland vara sant på kort sikt, så handlar det om fundamenta. Utbud och efterfrågan, de två mest grundläggande faktorerna för prissättning är kungar i råvarornas värld. En kall vinter i Florida och Israel ger färre apelsiner och ett högre pris på apelsinjuice. Regn i Kenya ger mer te än vad som efterfrågas, och priset sjunker. Affärslogik 101.
Jag skulle kunna komma med många fler exempel, men jag tror att poängen går fram. Att handla med råvaror är att gå tillbaka till basics, där ens egna konsekvensanalys och förmåga att se samband på världsmarknaden är avgörande för att lyckas. Råvaror följer visserligen generella trender, precis som aktiemarknaden. Normalt är de till exempel helt ute i kylan sålänge aktiemarknaden är bullish, och vice versa. Men fakta kvarstår, råvaror är grunden till vår ekonomi, och sålänge det finns en efterfrågan behöver det finnas ett utbud. Förhållandet mellan dessa avgör priset.
Nu är ju råvaruhandel, om än något simplare än aktiehandel i grunden, jävligt knepigt. Istället för att läsa p/e-tal, direktavkastning och resultat behöver man ha koll på mängder av reella omvärldsfaktorer såsom klimat, efterfrågan, demografi, trender väder, produktion osv. Knepigt.
Har därför börjat läsa Jim Rogers bok Hot Commodities (recension kommer) och lär fortsätta utbilda mig inom området. Jag går inte ifrån min investeringsstrategi det minsta, och kommer att ha kvar en stor andel utdelningsaktier. Men om över en tredjedel av min portfölj ska bestå av råvaror, kan det ju vara läge att bli intresserad och påläst.
//J
